Psykopatiska chefer - lika farliga som charmiga

Så lyder titeln på en bok av Lars-Olof Tunbrå som kom ut för drygt nio år sedan. Boken och ämnet är aktuellare än någonsin då utbildning och erfarenhet allt som oftast ställs åt sidan på anställningsintervjuer till förmån för kandidatens sociala kompetens.

Det ger psykopaten eller den som har lättare psykopatiska drag ett veritabelt smörgåsbord av arbetstillfällen som de kan frossa av på arbetsmarkanden. Dessa personer är mästare på att slå blå dunster i ögonen på människorna som de möter och de är oftast inställsamma, manipulativa och charmiga och har ett stort mått av social kompetens.

De skvalpar över av självförtroende och de rör sig charmigt och världsvant i en ständig jakt efter nya utmaningar i sina liv. Men det är bara yta, deras känslor är förkrympta och de lever i en värld full av lögner och svek. Deras medmänniskor är bara verktyg för dem att nå sitt mål och för psykopaten spelar inte deras känslor någon som helst roll. Psykopaten saknar nämligen empatisk förmåga och har svårt att se till andra människors behov och önskemål. För psykopaten står alltid det egna egot i centrum och de sätter alltid jag, mig och mitt främst i sina liv.

Psykopaten saknar förmåga att känna skuld och de kan skälla ut och sparka arbetskamrater som står i vägen för deras vilja utan att blinka eller att känna den minsta uns av medkänsla. Psykopaten är en impulsmänniska som aldrig tänker på konsekvenserna för sitt agerande. Psykopaten väljer fritt mellan sanning och lögn, det som passar bäst för stunden och som bäst tjänar deras direkta syfte blir deras omedelbara val.

Många chefer har lättare psykopatiska drag och enligt vissa källor kan 5% av alla i ledande ställning vara renodlade psykopater. Det är en siffra som jag tror kommer att stiga i takt med att den sociala kompetensen blir allt mer efterfrågad bland chefer i näringslivet.

Jag har lärt mig att dra öronen åt mig när jag möter en chef som är riktigt genomtrevlig. Av erfarenhet vet jag att deras humör kan vända på en femöring och att de utan betänklighet kan hugga kniven i ryggen på sina anställda om de inte gör som de vill.. Personligen föredrar jag faktiskt en chef som är sur och butter framför en chef som är överdrivet charmig och trevlig. Det är inte ovanligt att personer som är mycket duktiga, lojala och dugliga, får sparken från sina arbeten när de har en psykopat eller en person med en lättare psykopatisk beteendestörning som chef. Psykopaten är arbetsplatsens påfågel som själv vill suga åt sig all ära och beröm på bekostnad av sina arbetskamrater och då finns det inte någon plats för personer som överglänser dem.

Det här är inte en vetenskapligt skriven artikel. Mitt främsta syfte är att de som läser artiken själva ska läsa på och skaffa sig merkunskap i ämnet. Jag hoppas även att artikeln kan blåsa liv i debatten om psykopater på arbetsplatsen. Det är ett ämne som har blivit allt viktigare i takt med att utbildning och erfarenhet ställs åt sidan till förmån för den sociala kompetensen på anställningsintervjuer och det är inget annat än mumma för charmigt manipulativa personer.

Läs gärna Lars-Olof Tunbrås bok: "Psykopatiska chefer - lika farliga som charmiga" (Liber ekonomi)


© Mikael Good. All rights reserved

Dagens låt: Psycho Terapy - The Ramones

Text och foto: Mikael Good