Förra veckan var jag med på en missionsresa till Bulgarien i Life Missions regi. Vi predikade glädjens evangelium i staden Pazardzjik med omnejd. Efter mötena fick vi be med många till frälsning och när vi bad för sjuka blev de flesta som kom fram helade och upprättade.
Vid ett tillfälle hade vi ett möte i Pingstkyrkan i Mirkovo som ligger i den romska delen av samhället. När mötet hade pågått en stund, kördes en svårt leversjuk romsk kvinna dit i bil av sina vänner. Hon satte sig nästan längst fram på den vänstra raden. Kvinnan var mycket sjuk och hade antagligen inte så lång tid kvar att leva. Under predikan svimmade hon av smärtan och lutade sig mot sin väninna som satt jämte henne. När kvinnans andning blev allt svagare och hennes läppar blev blåa, blev väninnan alldeles förskräckt. Jag blev orolig för henne la undan kameran och gick fram för att titta till henne, samtidigt som mig gick pastorn i församlingen fram och vi stadgade gemensamt upp kvinnan. Pastorn lugnade hennes väninna och sa att vi skulle be för hennes vän direkt efter predikan.
När predikan var över gick vi genast fram till kvinnan, efter en stunds förbön där vi talade in helande och läkedom i Jesu namn rakt in i hennes lever, hostade hon till, bad om lite vatten och tog en djup klunk. När vi sedan frågade henne hur hon mådde sken hon upp och sa - SUPER med ett stort leende! Hon hade blivit fullständigt helad och var full av glädje och tacksamhet till Gud. Efter att hon hämtat sig en stund reste hon sig från bänken och gick sedan obehindrat omkring med ett stort leende på läpparna!
Dagen efter följde hon med den lokala pingstförsamling till den gemensamma Gudstjänsten i sporthallen Vasil Levski i Pazardjik. När mötet var slut ville hon dela sitt vittnesbörd, men innan hon kom till orda blev hon fylld av den helige Ande och föll till marken. Efter en stund reste hon sig upp på vingliga ben. När hon sedan vittnade om helandet och vad Gud gjort i henens liv strålade det om henne och hon berättade för alla i sporthallen om vilket mirakel Gud gjort i henne. Som avslutning lyfte hon händerna mot himlen och sa “Slava na Boga, Slava na Jezusa (Prisa Gud, prisa Jesus)!”
Text och foto: Mikael Good
*Av respekt för kvinnan har jag valt att inte skriva hennes namn eller bostadsort.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar