fredag 23 februari 2018

Sluta att tumma på sanningen




De senaste åren har ett antal hjälp- och biståndsorganisationer utsatts för medias kritiska granskning, resultatet har lett till att förtroendet för hela branschen har blivit naggat i kanten.

Att spä på sanningen är ingen unik företeelse i insamlingssammanhang. Det finns inget försvar för det, men ALLA bistånds- och hjälporganisationer har någon gång tummat på sanningen för att spä på insamlingsresultat. Ändamålen helgar så att säga medlen i deras ögon. Det är inte heller ovanligt att hjälporganisationer beskriver sina samarbetspartners arbete som ”sitt” arbete och tar år sig alla cred för det. 

Jag är trött på att se arkivbilder från början av 2000-talet dammas av och kläs i en falsk språklig dräkt. Därför vill jag minimera överdrifterna och föra in ett redaktionellt tänk i branschen med mål att det som delas i olika kanalerna är rätt och riktigt. Där artiklar och reportage handlar om verkliga personer som godkänt publicering och inte skapats bakom tangentbordet på något kontor långt från händelsernas centrum

Det är viktigt att materialet går att dubbelkolla och håller för en kritisk granskning från media. Om alla olika aktörer inom branschen slutar att tumma på sanningen och ger rätt personer cred tror jag att branschen snart kommer att självsaneras och att givarnas förtroende kommer att återställas.

Medias roll är att granska makten och rapportera till medborgarna. Alla som har makt ska tåla en granskning. Men det är lika viktigt att media gör ett ordentligt journalistiskt arbete och inte skjuter organisationer i sank på grund av utelämnade uppgifter, felaktiga kvitton eller falska intyg för att få sälja mer tidningar, få mer inklick eller fler tittare så att annonsörerna blir nöjda.

Med tanke på allt snack om "fake news" är det viktigare än någonsin tidigare att media är sanningens budbärare och lägger ordentligt med krut på sina gräv så att de blir med sanningen överrenstämmande även om det skulle visa sig att slutresultatet går emot journalistens tes.

Text och foto: Mikael Good

Inga kommentarer: