De som jobbar, jobbar allt mer och under mer och mer pressade förhållanden med hög arbetsbelastning och produktionskraven höjs allt mera. Med det i baktanke är det kanske inte så konstigt att svensken mår dåligt. Det är få som vågar lämna tryggheten som de har i ett fast jobb och kasta sig ut i det okända för att pröva om vingarna bär dem till det jobb som de verkligen vill ha och drömmer om.
Stressen får allt mer grepp om oss. Människorna i det här landet knaprar piller som aldrig förr. Vi knaprar piller mot magsår, piller mot dålig sömn och tröstar oss med ett glas vin eller öl efter arbetsdagen. Vi stressar oss genom både arbets- och privatlivet på jakt efter den kortvariga lyckan som infinner sig när vi vittjar våra bankkonton den 25:e eller 27:e varje månad...
Hur ska vi egentligen bära oss åt för att komma ut ur våra ekorrhjul? Är vi beredda på att gå ned i lön så att fler får jobb och arbetstempot minskar så att stressen försvinner? Vill vi jobba vidare under de stundtals hemska arbetsförhållande som vi har bara för att vi ska få en tusing eller två mer att trösta oss med i lönekuvertet? Å andra sidan så kanske summan av de olika inköpen som vi gör för att döva vår arbetsångest är större än de extra tusenlapparna som vi får i plånboken.
Jag tror att vi alla skulle må bra av att ta ett eller två steg tillbaka, sänka arbetstempot och lönen och istället höja vår livskvalitet, det kan vara en bra väg ut ur våra ekorrhjul. Samtidigt som vi skulle må bättre på jobbet skulle fler personer få möjlighet att komma ut i arbetslivet.
“Det är bättre att vara fattig och leva ett rikt liv än att vara rik och leva ett fattigt liv”/ Mikael Good
Konstgjord lycka © Mikael Good, 2010
Dagens låt: Money Can ́t Buy me Love - The Beatles
Stressen får allt mer grepp om oss. Människorna i det här landet knaprar piller som aldrig förr. Vi knaprar piller mot magsår, piller mot dålig sömn och tröstar oss med ett glas vin eller öl efter arbetsdagen. Vi stressar oss genom både arbets- och privatlivet på jakt efter den kortvariga lyckan som infinner sig när vi vittjar våra bankkonton den 25:e eller 27:e varje månad...
Hur ska vi egentligen bära oss åt för att komma ut ur våra ekorrhjul? Är vi beredda på att gå ned i lön så att fler får jobb och arbetstempot minskar så att stressen försvinner? Vill vi jobba vidare under de stundtals hemska arbetsförhållande som vi har bara för att vi ska få en tusing eller två mer att trösta oss med i lönekuvertet? Å andra sidan så kanske summan av de olika inköpen som vi gör för att döva vår arbetsångest är större än de extra tusenlapparna som vi får i plånboken.
Jag tror att vi alla skulle må bra av att ta ett eller två steg tillbaka, sänka arbetstempot och lönen och istället höja vår livskvalitet, det kan vara en bra väg ut ur våra ekorrhjul. Samtidigt som vi skulle må bättre på jobbet skulle fler personer få möjlighet att komma ut i arbetslivet.
“Det är bättre att vara fattig och leva ett rikt liv än att vara rik och leva ett fattigt liv”/ Mikael Good
Konstgjord lycka © Mikael Good, 2010
Dagens låt: Money Can ́t Buy me Love - The Beatles
Text och foto: Mikael Good
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar