De glömda barnen i Ryssland

Kommer du ihåg den där sköna känslan av trygghet som spred sig i din kropp när din mamma tog upp dig i sin famn och sakta vaggade dig till söms när du var liten och orolig. Många barn i Ryssland som vuxit upp på institution har aldrig fått uppleva den tryggheten och när de blir myndiga blir deras möte med vuxenvärlden oftast både brutalt och omskakande. 

Både barnhems- och de föräldralösa barnens situation är rykande aktuellt i Ryssland med tanke på den stundtals rätt så heta debatten och demonstrationerna mot den nya adoptionslagen i Ryssland som bland annat medfört att amerikanska medborgare inte längre får adoptera ryska barn. I och med att amerikanerna främst adopterade ryska barn med funktionshinder eller andra barn som hade obefintliga chanser att hitta adoptionsföräldrar i Ryssland slår den nya lagen onödigt hårt mot de mest utsatta barnen i det ryska samhället.

Du har också säkert tagit del av någon alla de skrämmande rapporterna om hur hemsk situationen är för många barnhemsbarn i Ryssland. Debatten har i vart fall lett till att det ryska parlamentet har föreslagit att ett nytt departement på heltid ska ägna sig åt att utvärdera och förbättra barnhemsbarnens situation. För många år sedan togs beslut om att de stora institutionerna och barnhemmen skulle avskaffas. Tanken är att de på sikt ska ersättas med en mera familjebaserad omvårdnad som ska ske i mindre grupper, men förändringen tar tid och de barnen som nu lever på barnhem och institutioner behöver redan nu få all den hjälp och det stöd som de behöver.



Enligt den ryska barnombudsmannen räknas ungefär 650 000 barn och ungdomar under 18 år som föräldralösa i Ryssland. Föräldrar som fortfarande är i livet men som inte är kapabla att ta hand om sina barn räknas också in i den statistiken fast många av dem säkerligen skulle kunna ta hand om sina barn om de fick rätt stöd och hjälp från samhället. Drygt 110 000 av de föräldralösa barnen och ungdomarna bor på barnhem som staten driver. Småbarn som är upp till 4 år placeras på speciella spädbarnshem. Äldre barn bor på skolbarnhem fram till att de blir myndiga och förväntas klara sig själva.

Vi tränar våra egna barns sociala kompetens genom att vi kommunicerar med, etablerar nära relationer med och aktivt samarbetar med dem. Den kompetensen kommer de att bära med sig i resten av sina liv. Men de barnen och ungdomarna som vuxit upp på ryska barnhem får inte den träningen. De har ingen realistisk uppfattning om hur livet utanför barnhemmets väggar ter sig. De har ofta vuxit upp utan att ha några vuxna personer runt sig som de kan ty sig till. Barnen har missat mycket av den naturliga vardagsgemenskapen som finns i familjen. Att ha nära relationer till vuxna människor, att kunna prata om känslor och att våga be om hjälp är inga självklarheter för barn som vuxit upp på barnhem. Därför hamnar de långt efter i sin personliga utveckling. När de väl blir myndiga möts de av många olika former av problem och svårigheter som de inte kan hantera och de saknar ofta den vardagskunskap som andra barn får lära sig i sin familj; som att tvätta kläder, laga mat och sköta sin ekonomi.



De ryska myndigheterna är medvetna om problemet och en del ryska barnhemsbarn har idag lektioner i social kompetens och livskunskap för att de ska stå bättre rustade när de förväntas klara sig själva. För barnen är det lika viktigt att ha dessa lektioner som att lära sig matte och samhällskunskap. På sikt kan säkert lektionerna i social kompetens och livskunskap hjälpa till att minska den dystra statistiken som berättar att upp till 90% av ungdomarna som lämnar barnhemmen luras in i kriminalitet, prostitution och/eller får missbruksproblem. Det är även vanligt att före detta barnhemsbarn blir hemlösa och många av dem dör i förtid. Anledningen till denna mycket dystra statistik beror på att många av barnen är institutionerade och har svårt att klara av ett normalt liv utanför barnhemmets väggar, de blir därför lätta byten för skrupelfria människor som inte är sena att utnyttja deras utsatthet och godtrogenhet.

Enligt en talesperson för Doctors of the world (DOW) som jag träffade för drygt två år sedan i St. Petersburg är många av ungdomarna som lever på gatan i St. Petersburg drogberoende. Hälften av dem är heroinmissbrukare och över 80% av dem har testat någon form av droger såsom GHB, hasch och ecstacy. Många av ungdomar delar kanyler med varandra och unga kvinnor säljer sex för att finansiera sitt missbruk. Detta är en starkt bidragande orsak till att HIV/AIDS sprider sig som en löpeld i Ryssland. DOW arbetar aktivt i bland annat St. Petersburg med HIV- och drogförebyggande arbete bland de många föräldralösa och hemlösa ungdomarna som de dagligen möter i sitt arbete.



Familjecentret Grace i St. Petersburg arbetar aktivt med att förbereda före detta barnhemsbarn för ett liv utanför barnhemmets väggar. Deras metoder och arbete är mycket framgångsrikt och ungefär 90% av dem som får eller fått stöd av Grace har kommit på rätt spår i livet. På Grace jobbar personalen med att skapa en familjär gemenskap där ungdomarna får möta vuxna som ger dem råd, stöd och uppmuntran och som hjälper dem utvecklas till självständiga människor med stärkt självkänsla. 

Personalen på Grace utarbetar en individuell plan för varje ungdom som kommer dit. En av dem som har fått hjälp av Grace är Lisa som ni fick träffa i reportaget en trygg famn för Lisa. Arbetet på Grace bygger på kristna värderingar och bedrivs i en lägenhet på ett nunnekloster som tillhör den Rysk Ortodoxa kyrkan i St. Petersburg. Som alltid när det gäller socialt arbete brottas familjecentret Grace med en kraftigt ansträngd ekonomi. Trots att bara en i personalen tar ut en liten lön, har de svårt att hjälpa alla de föräldralösa barnen och ungdomarna som de kommer i kontakt med.

Text och foto: © Mikael Good. All rights reserved.