A cold wind is blowing over Europe

There are many different rumors surrounding the Roma people from Bulgaria and Romania who leave unemployment and exclusion to travel to countries in Northern Europe in a desperate attempt to find jobs and income to provide for their families back home. These rumors are unfounded and play on people's prejudices.

Similar to the Jewish people, the Roma people have almost always been subjected to prejudice and hostility due to their ethnicity. Antigypsyism takes various forms and varies in strength, ranging from everyday prejudices to furious hatred leading to bloodshed and even cold-blooded murder. There is an increase in both antisemitism and antigypsyism in Europe, with hateful expressions echoing on the streets of cities across the continent. Jews face hatred from Islamists, while Romas are targeted by right-wing extremists who judge and punish them based on their ethnicity.

In Sweden, there are approximately 4,000 Romas from Romania and Bulgaria who beg, sell handicrafts, do odd jobs, or collect returnable bottles. Although their numbers are not large, they have stirred strong emotions among the Swedish people. While some individuals seek to help them achieve a better future, certain groups, particularly right-wing factions, have seen an increase in antigypsyism. In some cases, this hatred has led to vandalism, arson, assault, and bloodshed.

In Sweden, there are approximately 4,000 Romas from Romania and Bulgaria who beg, sell handicrafts, do odd jobs, or collect returnable bottles. Although their numbers are not large, they have stirred strong emotions among the Swedish people. While some individuals seek to help them achieve a better future, certain groups, particularly right-wing factions, have seen an increase in antigypsyism. In some cases, this hatred has led to vandalism, arson, assault, and bloodshed.

False rumors spread by right-wing extremists claim that Roma people live a luxurious life back home, owning expensive cars and houses filled with luxury items and electronics. These rumors are often propagated by those seeking to rid Sweden of poor Roma migrants. Right-wing extremists base their assertions on rumors and outright lies, having never visited the villages where the migrants come from.

Having visited some villages in Romania where Roma migrants in Sweden originate, I have witnessed firsthand that many live in deep poverty. The harsh living conditions do not align with the propaganda spread by right-wing extremists. I now understand why some Romas leave their families to travel to Northern European countries for work and income. If I were unemployed with no other options, I might also resort to begging as a desperate means to provide for my children.

A cold wind of nationalism is sweeping over Europe, tightening its grip on more people. Hate is on the rise, and there is an imminent risk of pogroms against Romas in many European countries. Both Jews and Romas face the threat of harassment or assault by extremists when moving freely. It is crucial that we learn from history to avoid repeating the mistakes of the 1930s when hate against Jews and Romas, fueled by rumors and lies, set Europe on fire.

The best way to overcome prejudice and negative stereotypes is to get to know people, build mutual understanding, and create bonds between individuals from different countries and ethnicities. It is time to put our dark European history behind us and include Romas and Jews in our European community. "Roma" is Romani for human. Regardless of nationality, ethnicity, religious belief, and gender, we are all human, and God loves us just as we are.

Text and Photo: Mikael Good

My friend Mitu from Pauleasca

This is Mitu he belongs to the Rudari minority and comes from the village Pauleasca in Romania. I met him in Linköping in the summer of 2014 and I used to sit down and have a chat with him at the railwaystation. Some people believe that Rudaris are Roma people who have lost their traditions and their language. But if you ask them most of them say that they are Romanians. I asked Mitu if he is Roma? He just shook his head and said: - I'm a Romanian man!

Some researchers and historians believe that Rudaris are descendants to the Dacians who lived in the country before the Romanians came. There are also some researchers who believe that Rudaris are descendants to one of the lost tribes of Israel because of their Semitic appearance and the fact that they have some traditions that are similar to older Jewish traditions and customs.

More than 80% of the working population in Pauleasca are unemployed. Some of them has never had a proper job. Mitu is a little over 60 years and no one want to employ him because they think that he is to old and weak to work. During the communist times when Mitu was younger there was labor conscription in the country and people who refused to work could be sentenced to hard work in labor camps. Everybody in Mitus village want to work and get a decent payment, the problem is that it's hard to find any jobs in the country especially for those who can't read or write.

In the early 1990s lost Mitu and many of the other villagers their jobs when Romania became a democracy and imposed a free market economy. With the result that unprofitable state factories closed down or went bankrupt. The first who lost their jobs belonged to the Roma and Rudari minority and many of them hasn't had a proper job since the early 1990s. They have survived on odd jobs for forestry companies and by making traditional spoons, brooms and baskets that they have sold on the market in the town.

Nearly 25% of the Romanian population live in poverty. Millions of jobs with salaries that it's possible to survive on has to be created in the country to be able to tackle the high unemployment among ethnic Romanians as well as the Rudari and Roma minorities. Many of those latter groups also need to learn to read and write and go to vocational schools in order to learn a profession to get a job to be able to break the chains of poverty.

As so many other villagers from Pauleasca travelled Mitu to Sweden with the hope to get some odd jobs and beg for some extra money in order to provide for his family back home. Mitu stayed in Linköping over the summer and he travelled back to Romania in august 2014 and he hasn't been back to Sweden since then. He was in Salzburg in Austria when I visited Pauleasca. But I met his son, his daughter in law and some of his grandchildren during my visit. I hope that I shall be able to meet my friend Mitu again and have a chat with him.

Text and Photo: Mikael Good

The first child that was born in Tufanu

The man in the picture belong to the Rudari minority in Romania. His mother and father had been given land to live on in a remote area in the country by the communist regime in the late 1940s. He was the first boy who was born in the newly founded village Tufanu. After the Romanian revolution in late 1989 most of the old documents from the communist era wasn't valid anymore and the vast majority of the houses in the area was considered to be illegal settlements.

Text and Photo: Mikael Good

Följ med hem till de utsatta EU-medborgarnas hembyar

Det är många som frågar sig hur det ser ut i de utsatta EU-medborgarnas hembyar? I bildspelet som du hittar längre ned i artikeln kan du följa med och se hur det ser ut i några av de byarna i Rumänien varifrån en del av de utsatta EU-medborgare som tigger på gatorna i Jönköping, Linköping och Stockholm kommer.

Tanken med bildspelet är att visa hur det ser ut hemma hos de utsatta EU-medborgarna som tigger och låta det bli en motvikt mot alla de felaktiga rykten om romer som sprids i Sverige. Rykten som säger att de lever lyxliv, har fina bilar och bor i fina hus hemma i Rumänien och Bulgarien som de har bekostat med pengar som de tiggt ihop. Bilderna i bildspelet har jag tagit i några romska byar i Rumänien. En del av människorna i byarna har tidigare varit i Sverige och Österrike där de har försörjt sig på att panta burkar eller tigga. 

När jag fick höra de romska musikerna Catalin Vlads och Stefanica Gheorges tolkning av Goran Bregovićs sång Ederlezi kontaktade jag dem och bad att få används sången i ett bildspel som jag höll på att arbeta med. Catalin Vlad är en klassisk gitarrist av yppersta klass. Stefanica Gheorge är en mycket skicklig cellist som går på en masterutbildning i Bukarest, Rumänien. Efter att de sett mina bilder tackade de genast ja.




Bildspelet har tidigare visats på Rysk TV och många av bilderna har visats på SVT och publicerats i olika svenska tidningar och magasin. Det är inte omöjligt att jag inom en nära framtid kommer att lägga upp en längre variant av bildspelet i svartvitt där jag i så fall kommer att samarbeta med en grupp som spelar traditionell romsk folkmusik.

Text och foto: Mikael Good

En broder mer

"Jorden kan du inte göra om. Stilla din häftiga själ. Endast en sak kan du göra, en annan människa väl.  Men detta är redan så mycket, att själva stjärnorna ler. En hungrande människa mindre betyder en broder mer." - Stig Dagerman 

Foto: Mikael Good

EU-medborgarna som fick en ny look

När vi vill unna oss en stunds avkoppling och uppleva den sköna känslan av att bli ompysslad av någon annan går vi till frisören. Vi börjar oftast att gå till frisören ifrån det att vi är små. I många länder är frisörsalongen en social mötesplats där allt mellan skvaller och politik avhandlas. Att gå till frisören är billigt och det är bara de allra fattigaste som inte har råd att gå dit.



Tillsammans med EU-migranterna Valentin och Cornel från Rumänien och tolken Luiza välkomnas jag av Karwan som äger salongen New Look i Linköping och hans medarbetare Natalie. När Karwan åkte till och från arbetet på salongen mötte han EU-migranterna som kurade ihop sig i kylan under järnvägsbron i Linköping. När han såg dem fylldes han av medlidande och påmindes om den bitande vinterkylan i flyktinglägret i Turkiet vintern 1991, där hans mor och han befann sig efter att ha flytt från hemlandet Kurdistan för att undvika den irakiske diktatorn Saddam Husseins attacker. 1999 återförenades de med Karwans far i Sverige där han hade fått uppehållstillstånd. Han flydde till Sverige några år tidigare sedan han hotats till livet i Kurdistan.

- Jag ville göra lite mer för dem som tigger än att bara lägga en slant i deras muggar. Natalie och jag diskuterade vad vi kunde göra för tiggarna och då kom Natalie på att vi skulle kunna erbjuda dem gratis klippning, säger Karwan.

- För oss är det en självklarhet att gå och klippa oss regelbundet, men för dem är kanske inte så vanligt, säger Natalie.
- Natalie och jag har bestämt att fyra EU-migranter per vecka ska erbjudas gratis klippning på New Look, säger Karwan.

Valentin bjuds att sätta sig i Karwans frisörstol. Han är 19 år och har bara varit hos frisören en gång tidigare. Vanligtvis är det en av hans släktingar som klipper honom.

- Att gå till frisören i Rumänien är mycket dyrt säger Valentin.

När jag frågar honom hur mycket det kostar svarar han att det kostar 20 kronor att gå till frisören.

Cornel som är 21 år slår sig ned i frisörstolen bredvid Valentin. Med hjälp av tolken Luiza förklarar han för Natalie hur han vill att hon ska klippa honom. Han har aldrig tidigare varit inne på en frisörsalong men känner sig ändå ganska så hemtam efter en stund och njuter av klippningen.

Det plingar till i dörren och in kommer Florin som är lite försenad. Jag har träffat Florin tidigare i hans hemby i Rumänien och han hälsar glatt igenkännande på mig. Han slår sig ned i soffan medan han väntar på sin tur. Han får en varm kopp kaffe av Luiza att värma upp sin frusna kropp med. Florin har inte varit på en frisörsalong tidigare och han tittar nyfiket på när hans systerson Cornel och hans kompis Valentin blir klippta av Karwan och Natalie.

- Jag är överraskad av det kalla vädret, jag trodde faktiskt inte att de skulle vara så kallt i Sverige säger Florin och tar en klunk varmt kaffe.

När Cornel är färdig tar Florin plats i Natalies stol.

- Det här känns jättespännande säger han och ler med hela kroppen.

Trots att han är 40 år har han aldrig tidigare varit på en frisörsalong och han ser fram emot upplevelsen. Florin berättar för Natalie att han har 5 barn. Han har kommit till Sverige med en förhoppning att kunna få ihop tillräckligt med pengar till bromsmediciner till sin 19-åriga dotter som har hepatit-c. Hon fick sjukdomen som litet barn.

      

Cornel och Valentin som är färdigklippta tittar på sig själva i spegeln och säger glatt:

- Nu är vi skitsnygga!

- Jag känner mig lättare, snyggare och bättre, säger Cornel med ett leende och stryker handen genom det nyklippta håret.



Cornel och Valentin är nyfikna på hur mycket det kostar att gå till frisören i Sverige och när de får reda på att de har blivit bjudna på en klippning för 290 kronor hämtar de andan. Cornel säger:

- Så mycket pengar får jag inte ens ihop på en vecka. Jag skulle nog behöva lägga undan pengar i ett helt år för att kunna ha råd att gå till frisören i Sverige.

Trots att de inte är mer än 19 och 21 år är de gifta sedan flera år. Valentin och hans fru har en liten flicka. Cornel och hans fru har inte några barn. Även Florin gifte sig som tonåring. Karwan berättar att tidigare var tonårsäktenskap vanliga i Kurdistan men att de flesta numera väntar med att gifta sig tills de har passerat 20 år.

- Med facit i hand, skulle ni ha gift er lika tidigt idag, undrar Karwan

Valentin och Cornel vet inte riktigt hur de ska svara, men till sist säger de att de nog också skulle väntat.

När Florin är färdigklippt tar de på sig sina ytterkläder och gör sig redo för att gå. Innan de går tackar Cornel, Valentin och Florin, Karwan och Natalie så mycket för klippningen.

- Glöm inte att ta på er mössorna. När det är kallt måste man ha en mössa säger Karwan omsorgsfullt till Valentin, Cornel och Florin innan de går ut i vinterkylan för att sätta sig och tigga ihop några små slantar till sina familjer hemma I Rumänien.

Bor du i Linköping med omnejd och funderar på att klippa dig kan jag varmt rekommendera ett besök på Salong New Look: www.salongnewlook.se

Text och foto: Mikael Good

Det känns som om jag fötts på nytt

Trebarnsmamman Ioana Ghita åkte från Rumänien till Sverige i början av förra året i ett desperat försök att tjäna ihop pengar som behövdes för barnens skolgång. Under tiden i Sverige blev Ioana akut sjuk och blev tvungen att uppsöka läkare.



Ioana besökte en läkare på ett sjukhus i Stockholm och efter undersökningen fick hon beskedet att hon led av hepatit c och hade en långt gången skrumplever. Han gav henne ett eller två år att leva om hon inte lyckades få en levertransplantation. Läkaren skrev ut mediciner till Ioana och rådde henne att åka hem till sin familj och spendera sin sista tid i livet tillsammans med dem. 

Precis som i Sverige är sjukvården fri i Rumänien. Men sjukvården i landet har problem med korruption och för att få vård behöver man i de flesta fall antingen ha kontakter eller ge mutor. De som inte har några kontakter eller pengar får välja på dålig vård eller ingen vård alls. Ioana och hennes man Vasile hade inte pengarna som behövdes för att få mediciner eller en levertransplantation och hennes framtidsutsikter såg dystra ut. 



Efter att ett reportage om Ioana Ghita visats på ABC Nyheter i början av förra året engagerade sig många svenskar i hennes svåra situation och en insamling till förmån för hennes mediciner och levertransplantation startades. Hjälpverksamheten Hjärta till Hjärta tillfrågades om de kunde tänka sig att ställa upp och förmedla pengar till Ioana via sitt 90-konto. De ställde upp och förmedlade pengarna som kommit in till Ioana utan att ta ut någon administrativ avgift. 

När jag träffade Ioana i hennes lilla hus i Malu Vanat ett par mil från Pitesti i september förra året sa hon med mycket darr på stämman:

– Jag vill leva så länge att jag kan få se mina barn växa upp och bli stora. Min mamma dog när jag var liten och jag vill inte att mina barn ska behöva växa upp utan sin mamma.



Nu ser det ut som om Ioanas dröm kan gå i uppfyllelse. Den massmediala uppmärksamheten i Sverige ledde till att Ioana fick genomgå en levertransplantation den 4 november på ett sjukhus i Bukarest utan att behöva betala några mutor. Det har inte tillstött några komplikationer efter operationen och den 27 november efter en dryg månads konvalescens på kliniken var Ioana tillräckligt frisk för att flytta hem till sin man Vasile och deras tre barn Bianca, Adrian och Sebastian.

Ioana mår förhållandevis bra efter levertransplantationen. Så här sa Ioana till Hjärta till Hjärtas rumänska medarbetare Aurora Popescu när hon pratade med henne i mitten av januari. 

– Om det inte hade funnits så många godhjärtade människor i Sverige hade jag kanske varit död idag. Det känns som om jag har fötts på nytt sedan jag fick en ny lever.
– Jag är mycket tacksam till er alla som har hjälpt och stöttat mig och som har varit med och gett mig ett nytt liv.
I början av februari fick Aurora ett tackbrev från Ioana Ghita. Tackbrevet har översatts från rumänska till svenska och du kan ta läsa det här:



Ioana kommer att behöva mediciner, specialkost och besöka läkaren i Bukarest regelbundet. Hon har inte råd med de kostnader som det medför. Hjälpverksamheten Hjärta till Hjärta från Linköping kommer därför att ge Ioana ett extra tillskott på 2000 kronor per månad under ett års tid. Pengarna kommer från deras knappkampanj.

Text och foto: Mikael Good

Grüße aus Pauleasca

Folgen Sie bitte mir zu drei kleinen rumänischen Dörfern in der Pauleasca Bereich, von wo viele der EU-Bürger, die auf den Straßen von Salzburg und die schwedischen Städte Jönköping, Stockholm und Linköping bittet kommen. Pauleasca besteht aus den Dörfern, Troislav, Tinca und Tufanu und etwa 4000 Personen leben im der Bereich.



Die Menschen in Pauleasca wurden Land gegeben, um auf durch das kommunistische Regime in der Ende der 1940er Jahre zu leben. Aber nach der rumänischen Revolution Ende 1989 die meisten der alten Dokumente aus der Zeit des Kommunismus war nicht mehr gültig, und die überwiegende Mehrheit der Häuser in der Gegend wurde als illegalen Siedlungen sein. Heute Pauleasca noch nicht einmal auf der offiziellen rumänischen Karten existieren. Sie sind nicht mehr erlaubt, auf Landstraßen mit Pferd und Wagen aufgrund staatlicher Beschränkungen reisen. Sie sind nicht mehr erlaubt, Zweigen der Weide und Birke holen In ihrer nahe gelegenen Wald, um traditionelles Handwerk wie Körbe und Besen, die sie auf dem lokalen Markt verkaufen können, zu machen. Seit 2012 ist Betteln illegal in Rumänien.



Alle diese neuen Einschränkungen, gepaart mit einer Arbeitslosenrate von fast 80 Prozent hat einen verzweifelten Arbeitsmigration in reichere Länder in den nördlichen Teilen der Europäischen Union erstellt. Die meisten der Rudari und romani, die keinen keine Arbeit finden und am Ende betteln um Geld auf den Straßen in der neuen Länder zu migrieren, um ihre Familien zu Hause zu unterstützen. Die Migration von Bereichen wie Pauleasca ist kein kosmopolitischen Streben nach neuen Horizonten, es von einem verzweifelten Überlebenskampf für eine Minderheit, die für die Gleichgültigkeit, Diskriminierung, Feindseligkeit und Rassismus aus den Staats- und ethnische Rumänen für Jahre und Jahre unterzogen wurde, entspringt.



Die Menschen in den Bildern gehören zur Rudari Minderheit. Selbst wenn sie in Europa leben, ihre Lebensbedingungen sind auf dem gleichen Niveau wie die Armut lebenden Menschen in der Dritten Welt. Sie haben Substandard-Wohnungen. Ihre Lebenserwartung ist 15 Jahre kürzer als die durchschnittliche Rumänisch. Es fehlt ihnen an fließendes Wasser, richtige Küche, Bad und WC. Viele der Erwachsenen sind Analphabeten, aber die meisten Kinder sind jetzt in der Schule der Klassenstufen 1-4. Ihre Nahrung ist mangelhaft und viele Kinder leiden an Unterernährung. Auch wenn die Zukunft für die Menschen in der Region scheint in dunklen Farben gestrichen werden Ich glaube, ein Wechsel ist gonna kommen.



Die schwedische NGO Hjärta till Hjärta (Herz zu Herz) Arbeit zusammen mit ihren Kooperationspartner Somebody Cares Rumänien in der Pauleasca Bereich. Somebody Cares wurde im Pauleasca Bereich seit 2002 arbeitet und kennt die Menschen und ihre Bedürfnisse. Das Team Roma-Projekt wird sich auf die folgenden Bereiche konzentrieren, um eine langfristige Änderung liefern: Bildung, Gesundheitswesen, Selbstmanagement und strukturelle Anstrengungen. Ich glaube, dass das Projekt in der Lage, Chancen, die erforderlich sind, um die Lebensbedingungen für die Menschen in Pauleasca in einer langfristigen Perspektive zu ändern erstellen.



Text und Foto: Mikael Good

Drömmen om det stora klippet

Det finns många olika orsaker till den desperata migrationen av fattiga EU-medborgare från Rumänien till Sverige. Men en av orsakerna är att människor lockas att resa när några av deras grannar och vänner "lyckas" och kommer hem med mycket pengar som de oftast använder till att sätta guldkant på sin tillvaro.

De flesta som tigger får inte ihop mer än en dryg 100-lapp per dag, men drömmen om att hitta ett arbete eller att få en stor gåva från någon vänlig svensk bär dem genom deras grå vardag och hjälper dem att uthärda sina vedermödor. Jag har förståelse för att fattiga romer och rudarer* kommer hit och tigger. I byarna som jag besökt i Rumänien ligger arbetslösheten på 80-90%. Diskrimineringen och utanförskapet som de utsätts för gör det svårt för dem att komma in i det rumänska samhället. Social- och barnbidrag är så små att de inte går att leva på och många kan inte försörja sig på något annat sätt än genom att tigga.

Det ryktas om att de som tigger får ihop betydligt större summor än 100 kronor per dag. Jag har konfronterat ryktet och frågat några personer som bor och arbetar med romer och rudarer i Rumänien. Enligt dem är det bara ett fåtal som kommer hem med mycket pengar. De allra flesta som gett sig ut på desperat migration i jakt på pengar har inte så mycket pengar kvar när alla skulder till ockrare och researrangörer har betalats. En del kan inte ens betala sina skulder och får betala med sina ägodelar. I ett fåtal fall har de till och med blivit av med sina hus när skulden krävts in. För dem blev resan som skulle förändra livet blev en resa som förde dem ännu djupare in i fattigdom.

Trots medvetenheten om att det bara är ett fåtal som lyckas ökar den desperata migrationen från Rumänien. Antalet tiggare som kommer hit ökar i takt med att antalet ockrare och researrangörer blir allt fler. Det finns indikationer på att migrationen kommer att öka kraftigt framåt våren när kylan släpper greppet om Sverige. Med det i åtanke börjar det bli akut att ta fram en nationell handlingsplan som kommunerna gemensamt kan förhålla sig till. Samarbetet mellan olika organisationer och föreningar som jobbar i Sverige eller Rumänien behöver också utökas för att undvika onödigt dubbelarbete.

Tyvärr har även våldshandlingarna mot tiggarna ökat kraftigt med mordbränder, misshandel och hot. I höstas fick en rudarisk man sätta livet till i en misstänkt mordbrand i Högdalen. Hos ordningsmakten finns en rädsla att högerextrema medborgargarden ska ta lagen i egna händer och försöka "städa" gatorna från det som de kallar icke önskvärda element. Andelen hatbrott mot romer och rudarer har ökat kraftigt de senaste åren enligt det Brottsförebyggande rådet (Brå) och då ska vi ändå ha i åtanke att de flesta hatbrotten mot romer och rudarer inte anmäls. Rädslan för ordningsmakten och för att utsättas för repressalier är mycket stor hos de romer som jag pratat med.

Mitt engagemang för romer och rudarer bottnar i att jag vill vara med och resa upp de som sitter och se till så att de får tillbaka sitt människovärde och bjuds in i den europeiska stugvärmen där de hör hemma. Även om det är självklart för mig att se och ge en slant till mina medmänniskor som tigger tror jag ändå att det bästa sättet att nå en varaktig förändring är att arbeta med opinionsbildning i både Sverige och Rumänien och att investera i utbildning, hälsovård och socialt företagande i migranternas hemländer. Det är även viktigt att se till så att romer och rudarer får äganderätt på sina bostäder och att de som är identitetslösa blir folkbokförda.

Text och foto: Mikael Good

*Rudarernas ursprung är inte klarlagt men man tror att de är före detta soldater i den Ottomanska hären som tagits som krigsfångar på 1300- och 1400-talet och som sedan använts som slavar i gruvor. Ordet Rudari är fornslaviska och betyder gruvarbetare. I vilket fall som helst talar de inte romani och har inte några romska sedvänjor eller traditioner. Rudarerna själva kallar sig inte för romer utan för rumäner. Det ryktas även om att rudarerna kan ha judiskt ursprung. 

Bajsattack mot utsatta EU-medborgare i Huskvarna

Nicolai och Consuela* kom till Sverige med en desperat förhoppning att försöka få tag på pengar till sin egen och till sina barn och barnbarns försörjning. Möjligheten för dem att få tag på ett arbete hemma i Rumänien var obefintlig. Helst av allt skulle de vilja stanna kvar hemma, ta hand om barnbarnen, odla lite grönsaker och njuta av pensionärslivets frukter efter ett långt och många gånger slitsamt arbetsliv.

I början av förra veckan upptäckte de att bilen som de bott i forslats bort under den tiden som de varit i Jönköping och tiggt. Nicolai visste inte riktigt vem det var som forslat bort bilen men han misstänkte att bilhandlaren som hade sålt skrotbilen till honom hade tagit den. I vilket fall som helst var Nicolai mycket upprörd över det som hänt och sa:

- Jag har betalat ett par tusenlappar för bilen och så kommer någon och bara tar den, hur kan någon stjäla av en man som ingenting har?
Nicolai och Consuela hade ingenstans att sova och de fick sova ute under bar himmel. Att sova ute gick ganska bra så länge som det inte regnade. Men natten mellan fredag och lördag öppnade sig himlens portar över dem och regnet vräkte ned.
- Jag sov inte en blund den natten och jag fick stå där för att skydda mig mot regnet säger Consuela och pekade mot den kommunala toaletten vars tak skjuter ut en bit och ger lite skydd mot det värsta regnet.



I lördags fick Consuela och Nicolai mat, torra kläder, madrasser kuddar och täcken samt ett tält som skyddar dem mot regnet av några vänliga svenskar. Consuela strålade av lycka och gav kvinnan som hon fick tältet av en stor varm kram. Äntligen skulle hon få sova gott igen. Med hjälp av en extra presenning som spändes över tältet hade Nicolai och Consuela ett bra skydd mot de envetna regndropparna.

Natten till måndag vaknade de av att tältet öppnades och något slängdes in. En skarp doft av avföring spred sig snabbt i tältet och Nicolai och Consuela fick famla i mörkret för att komma ut ur tältet så att de kunde tvätta av sig i en vattenpöl och få ut de sängkläderna som träffats.

Nicolai var mycket arg över det som hade hänt:

- Jag kan inte förstå hur någon kan göra så här mot oss, vi har inte gjort något ont, vad är det för en hemsk människa som gör så här mot oss?

I mina ögon är det höjden av feghet när någon ger sig på och kränker dem som är gamla, fattiga och utsatta. Jag oroas över det ökande hatet, hoten och den avhumanisering av människor som sker på den politiska högerkanten i Sverige. Kränkningarna och hatbrotten mot EU-migranter i Sverige har ökat sedan i våras enligt Brottsförebyggande rådet. I tidningar kan vi nästan dagligen läsa om EU-migranter som attackeras på olika sätt runt om i landet. De har rätt att vara här. Att tigga är inte kriminellt och EU-migranterna omfattas av den fria rörligheten som är ett av grundfundamenten i EU. De flesta EU-migranterna är romer. I Rumänien är romerna diskriminerade och behandlas i bästa fall som andra klassens medborgare. Där är det inte ovanligt att folk skriker, gör obsena gester eller misshandlar dem. Trots att det finns en del rötägg även i Sverige är vi svenskarna på det hela taget betydligt vänligare mot romerna än rumänerna. De flesta EU-migranterna som jag har intervjuat de senaste åren tycker att svenskarna är fantastiska människor men utifrån deras berättelser har jag förstått att en liten grupp svenskar utsätter dem för kränkande behandling.

SD har gått ut med påståendet att tiggeriet skulle vara organiserat. Först i sin EU-valskampanj i våras och nu i deras riksdagsvalskampanj. Enligt polisen, sociala myndigheter och frivilligorganisationer som har daglig kontakt med EU-migranter från Rumänien och Bulgarien är inte SD:s uppgifter med sanningen överensstämmande. Enligt dem finns det inte några belägg för att tiggeriet skulle vara organiserat. Med en dåres envishet hävdar SD att de har trovärdiga källor till sitt påstående. Deras källor är precis lika trovärdig för mig som de reklamprodukterna som testats av alla oberoende forskningsinstitut i Schweitz. Valkampanjen luktar unket och SD rättar in sig i det antiziganistiska ledet tillsammans med sina högerextrema kamrater i Europa.

Text och foto: Mikael Good

*Nicolai och Consuela heter egentligen något annat

Attacken mot tiggarnas läger i Huskvarna

I morse läste jag att flera bilar hade blivit vandaliserade nere vid Oset i Huskvarna och att polisen plockat in tre personer på förhör. Med vetskap om att EU-migranterna i Jönköping och Huskvarna bor på parkeringsplatsen vid Oset bestämde jag mig för att åka dit och prata med dem för att röna ut vad som hänt. 

Sedan i våras har antalet hatbrott mot tiggande romer ökat markant runt om i landet och jag var orolig för att de hade utsatts för ett hatbrott. När jag kom fram till Oset träffade jag på en romsk man som pratade flytande engelska och som kunde berätta vad som hade hänt. Den här gången var det inte ett hatbrott eller en rasistattack. Den svenska mannen som hade sålt skrotbilarna som EU-migranterna sover i på nätterna hade oväntat dykt upp på kvällen och krävt att han skulle få mer betalt än den överenskomna summan. När EU-migranterna vägrade att ge honom mer pengar blev han aggressiv och tog fram en kulhammare som han slog sönder rutorna på en av bilarna med. Sedan slet han loss registreringsskyltarna från ett par bilar och slängde in dem i sin bil. 

Det var inte EU-migranterna som ringde polisen, några andra personer i området blev varse om vad som hände och ringde genast polisen. Men innan polisen hann fram hade gärningsmannen och hans sällskap flytt i sin bil. Polisen hade dock fått en bra beskrivning på bilen och registreringsnumret vilket gjorde att de snabbt kunde spåra och stoppa den flyende bilen och gripa gärningsmännen. De släpptes dock efter förhör men misstanken mot dem kvarstår. Tyvärr är det ofta som så att EU-migranterna inte anmäler de brott som de utsätts för av rädsla för repressalier. Trots att det inte var de som ringde och anmälde brottet var många av dem riktigt skakade och sov dåligt under natten. De var rädda att gärningsmannen och hans sällskap skulle dyka upp igen för att hämnas.

EU-migranterna uppehåller sig inte olagligt på Oset i Huskvarna. De har anvisats den platsen av Jönköpings kommun, efter att de avhystes från sitt läger vid Juneleden i Jönköping. Nu har de minst en timmas promenad in till centrala Jönköping. Vecka 35 kommer Jönköpings kristna samråd, JKS att starta upp ett arbete bland EU-migranter i Pingstkyrkan i Jönköping. På tisdagar och torsdag kommer EU-migranterna att kunna äta frukost och ta en varm dusch. Det kommer även att delas ut kläder och skor till dem som behöver. Förhoppningsvis kommer även Pingstkyrkan eller Kungsportkyrkan i Huskvarna att öppna sina portar för EU-migranterna. 



Det är många som frågar mig om tiggeriet i Sverige är organiserat. Enligt polis, frivilligorganisationer och sociala myndigheter finns det inte några som helst bevis på att tiggeriet skulle vara organiserat. De flesta tiggarna drar in runt 100 kronor per dag och ungefär hälften av det går åt till mat och dryck resten skickar dem hem till sina barn i Rumänien. För en kriminell organisation är 50 kronor i vinst alldeles för lite och de tjänar betydligt mer på att smuggla cigaretter och sprit till Sverige. Sverigedemonkraternas påstående att tiggeriet är organiserat är ren och skär lögn som tydligt visar att partiet gärna sparkar på en av de mest utsatta grupperna i Europa - romerna. Om SD på allvar hade stått upp för de kristna värderingar som de säger att de bygger sin politik på hade de stått på de minsta och svagaste sida och kämpat för deras rätt!

"Amen säger jag er: Allt vad ni har gjort för ett av dessa mina minsta syskon, det har ni gjort mot mig". - Jesus

Text och foto: Mikael Good

Tattarkravallerna i Jönköping 1948

Fredagen den 8 augusti invigdes ett minnesmärke över tattarkravallernas offer i Jönköping 1948 som konstnären Mario Rojas har gjort. På invigningsceremonin på Hovrättstorget i Jönköping talade politiker och företrädare för resandefolket om en av de värsta rasistiska händelserna i Sveriges moderna historia.

Tattarkravallerna var ett brutalt försök till etnisk rensning som skedde bara 3 år efter att den fulla vidden av nazisternas fruktansvärda krigsbrott mot judar och romer blivit kända. Kravallerna byggde på stora missuppfattningar som ledde till starka motsättningar mellan svenskar och resande. Som genom ett under behövde ingen sätta livet till i kravallerna. Det skulle dröja 66 år innan resandefolket fick upprättelse för de brott som riktades mot dem i samband med de våldsamma raskravallerna i Jönköping 1948, allt medan polis och media tyst såg på eller hejade på pöbeln. Jag hoppas verkligen att vi aldrig mer kommer att behöva resa liknade minnesmärken i Sverige. Men samma skoningslösa hat som riktades mot resandefolket i Jönköping sommaren 1948 har idag börjat att riktas mot fattiga romer och rudari från Bulgarien och Rumänien som har kommit hit med en desperat förhoppning att kunna få ihop tillräckligt med pengar för att kunna försörja sina hungrande barn. Sedan i våras har antalet hatbrott mot tiggande romer ökat markant runt om i landet.

Jag jobbar på en debattartikel om "tattarkravallerna" och om det högerextrema hat som i dag bubblar upp mot romer och rudari i Sverige och Skandinavien. Det är viktigare än någonsin att vi som står upp för demokrati och mänskliga rättigheter lägger alla våra egna fördomar åt sidan och skyndar till de utsatta romernas försvar och gemensamt kväver den högerextrema gnistan innan den har utvecklats till en stor okontrollerbar skogsbrand och raskravaller liknande dem i Jönköping 1948 åter bryter ut runt om  i Sverige.

Jag arbetar på Hjälpverksamheten Hjärta till Hjärta och vi arbetar bland annat med att bryta ned fördomar och förändra synen på Rumäniens romer och rudari. Vi har startat upp ett arbete som syftar på att ge hjälp till självhjälp till romer i byn Paulesca med omnejd. I den här artikeln av TT journalisterna Helena Ekinge och Jessica Gow får ni en bra inblick i Hjärta till Hjärtas arbete bland romer och rudari i Rumänien: http://www.corren.se/nyheter/linkoping/linkopings-tiggare-far-hjalp-i-sin-hemby-7076566.aspx



Text och foto: Mikael Good

Pauleasca - byn som inte finns på kartan

Många av tiggarna i Linköping kommer från den ensligt belägna byn Pauleasca i Rumänien. Trots att byn har funnits i mer än 50 år och började byggas med den gamla kommunistregimens goda minne ses den ändå en illegal bosättning. De drygt 4000 personerna som bor i byn tillhör till största del minoritetsgruppen Rudari. Tidigare har många av dem arbetat på industrier i den närliggande staden Pitesti eller som daglönare inom jord- och skogsbruk. Men sedan den ekonomiska krisen slog till mot landet har många bybor blivit arbetslösa och fått allt svårare att försörja sig.



Hjärta till Hjärtas rumänienansvarige Rickard Klerfors beskriver situationen i Paulesca med följande ord:
– Situationen i Pauleasca hör till det värsta jag har sett. Många barn är undernärda och fattigdomssjukdomar som hepatit och TBC frodas i den dåliga miljön. Bostäderna är små och dåliga. Det finns många änklingar och änkor med en tuff försörjningsbörda i byn.



Hjärta till Hjärta har arbetat i Rumänien sedan början av 1990-talet och nu planerar de för att ge oss in i ett långsiktigt biståndsprojekt som ska lyfta de drygt 4000 byborna i Paulesca ur analfabetism, fattigdom och utanförskap. Men för att lyckas är de beroende av din hjälp! Sätt in din gåva på PG 90 07 85-7 märk betalningen med "Team Roma". Tillsammans kan vi hjälpas åt att sätta Paulesca på kartan!



Här kan du läsa en artikel om tiggaren Nicolai Tamas från Paulesca som kom till Sverige med en desperat förhoppning att få tag på ett arbete för att kunna betala för sin älskade hustru Georginas sköldkörteloperation: http://chasid68.blogspot.se/2014/06/nicolai-kommer-fran-byn-som-inte-finns.html

Klicka på följande länk om du inte kan se bildspelet från Paulesca i din smartphone eller på din surfplatta: https://www.flickr.com/photos/hth1991/with/14507972643/

Text: Mikael Good. Foto: Jörgen Ljung